Alla vet varför den nuvarande, svenska regeringen fick chansen och det stavas MENA. MENA – människor från Mellanöstern och norra Afrika som tillåtits välla in i Sverige där de sedan inte klarar sitt liv och därför blir kriminella, lever på bidrag utan att någonsin helt och hållet försörja sig själva eller både och – de är den enda förklaringen till regeringsskiftet men också den helt rimliga eftersom ingenting tidigare gjordes för att bli av med det här enormt stora samhällsproblemet, skapat av naiva idioter som trodde att MENA skulle kunna bli en resurs på samma sätt som alla tidigare invandrargrupper.
Och snälla, bespara mig nu era infantila mejl om att ”inte alla” MENA beter sig så, att kategorisera och klassificera människor och företeelser utifrån statistik är ett både framgångsrikt och rationellt sätt att hantera verkligheten eftersom det beskriver just den. Män utövar våld mot kvinnor också, trots att inte alla män gör det och dessutom är jag alltid tydlig med att undanta gruppen iranier som i regel klarar sig utmärkt i Sverige. Då var vi klara med den enkla biten, eller? Bra!
Men nu har ett år gått sedan fjanten Kristersson tillträdde och utsåg bland annat en justitieminister som många med mig skrattar åt därför att han inte får något gjort men snackar desto mer skit och tillsätter ”utredning” efter ”utredning” (som bekant ett vanligt trick när man inte har en susning om vad man ska ta sig till men vill få andra att tro motsatsen). I en situation där importapor skjuter hej vilt, numera också med automateld, mitt bland vanliga medborgare som bara råkar befinna sig på ett torg eller grillar i sin villaträdgård (Malmö i går) finns det liksom ingenting att ”diskutera”, då sätter man helt enkelt omedelbart in militär som får patrullera gatorna (alltså ett slags mycket hårda visitationszoner) och sedan påbörjar man ett utrensningsarbete där alla som tillåtits söka asyl i Sverige i strid med Dublinförordningen och antingen inte hunnit bli medborgare eller blivit det på felaktiga grunder samt de som uppehåller sig illegalt i landet omedelbart kastas ut. Det finns nämligen inga som helst hinder mot att göra så och vart de här existenserna sedan tar vägen är definitivt inte Sveriges problem (även om det förstås är rimligt att man samarbetar med omkringliggande länder så att skiten inte fastnar i deras fläktar, so to speak).
Först därefter börjar man ”utreda” hur lagrum ska ändras – så att man kan återkalla medborgarskap, utvisa hela familjer där någon ägnat sig åt systemhotande kriminalitet, bidragsfusk och så vidare.
I stället hör jag migrationsminister Maria Malmer Stenergard sitta och jönsa om hur ”centrum för återvändande” nu ska inrättas, där man som det framgår ska försöka övertyga personer som fått nej på sin asylansökan att ”återvända”, det är nämligen en fruktansvärd massa as som ska ut ur Sverige eftersom de inte har några som helst skyddsskäl som bara stannar ändå. Say again??? Det finns ingen anledning att lägga pengar på några ”centrum” ty fastän Sverige gjort bort sig när man släppt ut de här personerna i samhället i stället för att hålla dem i förvar nära gränsen tills bedömningen av asylansökan, som förmodligen inte ens skulle ha prövats av Sverige eftersom asyl ska sökas i första säkra EU-land, var klar är det en rent polisiär åtgärd att plocka in och kasta ut. Vad i helvete är det fråga om? Ska man liksom sitta i små terapisamtal med gökar som inte ska vara kvar i landet när svaret bara är ett:
Ut!!!!
Eller? En reporter frågar Malmer Stenegard ”hur lång tid” sådana här ärenden ska få ta och hon svarar att det finns inga bestämda tidsgränser. Wow! Nice! Mer saft- och bullar-politik med signatur Moderaterna, alltså.
Annat? Klimatpolitiken är ju ett dåligt skämt och även om jag på ett sätt kan vara fascinerad av hur klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari lyckas snacka sådana otroliga mängder skit (dessutom i en aldrig sinande ström, man undrar när hon andas?) utan att journalisterna sätter stopp en enda gång så gör det ont i både hjärna och hjärta av sorg när vindkraftsparker försenas och tågtrafiken stannar.
Forskningen sätts på undantag. Jo, faktiskt, anslag minskar och det är extremt allvarligt eftersom Sverige redan halkat efter inom många vetenskapsområden och leder till att duktiga forskare snabbt försvinner utomlands, varpå situationen förvärras ytterligare.
Jag skulle kunna fortsätta ganska länge men stannar med att konstatera att även om det finns enstaka ljusglimtar så är det mesta om inte totalt mörker så ett geggigt grått, det är helt enkelt dags att sätta stopp för tokerierna. Och det är förstås här Sveriges verkliga dilemma blir synligt eftersom det helt saknas alternativ. Magdalena Andersson, med ett humör så svårtyglat, en verklighetsuppfattning så skev och ett beteende i det offentliga rummet så totalt i avsaknad av alla normala sociala hänsyn och spärrar att det får mig att tänka i termer av begynnande demenssjukdom, kan knappast göra ett bättre jobb, inte på egen hand om hon mot förmodan skulle få så många röster och definitivt inte med hjälp av något samarbete eftersom de partier det då handlar om lever i en än mer märklig fantasivärld. Dessutom präglas hennes parti av en djup och svår antisemitism, precis som Liberalernas Gulan Avci påpekat många gånger och och inte minst den senaste tiden, de har brun sörja på riktigt höga poster och förmodligen i ännu större utsträckning än vad som hittills avslöjats.
Det är av den här orsaken jag talar om Sverige som definitivt kört. Det som skulle kunna rädda Sverige är att etniska svenskar tillsammans med alla de fantastiska människor som kom från andra länder fram till ungefär millennieskiftet gick ut och helt enkelt mejade men det lär väl tyvärr inte hända. Däremot, och det ligger inte så långt bort som man kanske kan tro när den svenska Nato-drömmen ständigt grusas, kanske Ryssland invaderar och även om ingen primärt vill vakna i Putin-land så är ju allt relativt och det skulle ändå bli ordning och reda – fastän på ett annat sätt än man är van.
Det är synd om Sverige som verkligen skulle behöva ett så kallat snabbspår vad beträffar att göra sig av med MENA men som i stället står och stampar på stället i Rosenbad.