Som Annika Strandhäll

Mediers genomslagskraft har alltid varit stor men i dag, med alla kanaler, är den ju enorm. Bara artikeln i Hyresgästföreningens tidning Hem och Hyra fick mobilen att börja gå varm och när nu TV4 följt upp (och Instagramkontot ”lokaltidningsbesvikelser” hängde på – haha!) är jag översköljd av erbjudanden och förfrågningar. Vad tycks om en ”jurist” som ”gärna hjälpte till” med ”ett skadeståndsanspråk” för att min röv kan ha synts i ett fönster? Blir inget av med det, kan jag säga, jag har både viktigare och roligare saker för mig.

Journalistik fokuserar ofta på känslor, det är inte alls konstigt att just det här att mitt fönster i badrummet medgav insyn, så att min rätt att få vara privat i situationer då man normalt är naken kränktes, har fått ta stor plats och upprört många. Men själv är jag allt annat än känslostyrd och att jag till slut, efter faktiskt många månaders boende, vände mig till media beror på att det helt enkelt gick för långt på så många sätt, jag fick det man brukar kalla nog. Och när någon får nog – tja, då kommer liksom allt fram. Då bestämmer sig någon, jag i det här fallet, för att nu ska den här historien berättas i sin helhet, så att andra i framtiden förhoppningsvis slipper uppleva något liknande och de som inte har de megafoner jag förfogar över blir röster att räkna med. ”Själv klarar jag mig alltid” sa jag lite skämtsamt till en av de journalister som intervjuade mig och hen skrattade: ”Det kan jag tänka mig!”. Och så är det ju; trampa på mig och det blir du själv som kommer att sitta där med som bäst bara ömma tår. Artiklarna som jag länkar här, om hur det inte fungerar i trygghetsboendet i Bergshamra i Solna, där vi alla, så förhoppningsfulla och glada över den fina miljön, flyttade in i november 2024 har tillkommit i ett allmänintresse, de värnar kollektivet i första hand, inte mig som enskild person.

För min egen del handlar det i stället om en enda praktisk sak: badrummet i lägenheten är för kallt och så ska det inte vara. Sedan den 11 februari, efter en av hyresvärdens alla ”justeringar”, får jag styva bröstvårtor bara av att gå på toa och när flera felanmälningar inte givit resultat har jag helt enkelt lämnat in en anmälan till hyresnämnden i Stockholm och begärt ett åtgärdsföreläggande, med all dokumentation av problemet de gärna kan önska sig (för övrigt fortsätter jag att ta bilder varje dag och fortfarande, trots att våren börjar göra sig gällande, har jag bara 18 grader i badrummet). Där har ni mitt privata fokus.

Ändå är jag fascinerad av hur företrädare för min hyresvärd, när de blivit kontaktade av media, påstått saker som inte stämmer eller som motsägs av vad andra upplevt. Plötsligt har man bara kunnat se ”konturer” av mig innan badrumsfönstret åtgärdades – fastän grannar vittnat om motsatsen och till och med deras egen förvaltare, som följde med till lägenheten när jag berättade det här och själv gick ut för att kontrollera hur mycket man såg genom badrumsfönstret, sa att jo, jag syntes. Och de termostater som värden demonterade strax före jul, i någon slags vild förhoppning om att den åtgärden skulle ge hyresgäster i iskalla lägenheter här i huset lite värme över helgerna, har definitivt inte kommit på plats igen. Ändå säger utvecklingschefen Peter Wråke i Hem och Hyra:

– Det har varit en ganska omfattande manöver där vi har behövt montera ner alla termostater och ställa in dem för de har varit fel från entreprenören. Det var en lite större apparat än vad vi hade hoppats på eller räknat med. Men de monterar de sista i dagarna, så att det ska vara klart nu.

Vilket alltså inte är sant. I alla fall jag har inte aviserats om ett sådant arbete, något som ledde till att jag inte kunde motstå en viss syrlighet i anmälan till hyresnämnden:

Jag säger som Annika Strandhäll: Ok, nyhet för mig.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.