Jag skulle vilja påstå att jag just gått igenom en typisk måndag, en dag då saker går fel. Och nu tror ni kanske att jag inte gillar måndagar? Men där tar ni i så fall miste, jag tvärtom älskar när vardagen drar i gång och brukar normalt få mycket gjort just då.
Men problemet med måndagar är att andra inte är helt alerta efter helgen och ibland kommer det att påverka mig negativt. Så fick jag till exempel ett ryck söndag kväll när jag lyssnat till ett reportage i mitt älskade P1 om hur dyrt kaffet kommer att bli framöver, jag insåg att här krävdes ett rådigt sinne och detta omedelbart för man kan ju vara hur mycket hamster som helst – med vevradio (som också hjälpligt kan ladda mobilen och datorn), skafferiet fullt av torrvaror, ficklampa, en nödväska som är packad…- men utan kaffe inget liv i väntan på kriget.
Sagt och gjort, jag skrev helt enkelt ”extrapris på kaffe” i sökfältet och hittade till min förvåning omedelbart att nätapoteket Meds sålde 425 g Gevalia för 47 kronor styck, med fri frakt och leverans till dörren. Snabb som en kobra la jag tio paket i varukorgen, fyllde i mina uppgifter och la mig sedan att sova, förväntansfull som ett barn på julafton och otroligt nöjd med mig själv för här skulle minsann fikat vara tryggat för ett bra tag framåt, jag skulle till och med kunna bli en hjälte som erbjöd andra, mindre förutseende personer med abstinenshuvudvärk, en kopp:
– Ta påtår också!
Leveransen skulle anlända ”någon gång mellan 16 och 22.30” vilket var helt okej, jag satt ändå och skrev hela dagen och ganska exakt fem över fyra plingade det till i mobilen, det var Budbee som skrev att de var i närheten, bara ”två stopp borta”. När den lilla bilen som man kunde följa på en karta svängde in på min gata ställde jag datorn i soffan och mig själv vid porttelefonens mottagare i hallen, jag hade bett Budbee att ringa på dörren så att jag kunde kontrollera varorna och mycket riktigt tjöt det också till strax därefter varpå jag tryckte på knappen för att öppna porten. Inget hände men efter någon minut ringde mobilen:
– Gjlkajljkflkjeoruojlkdsaf!
– Vad sa du? Öppnades inte porten eller?
– Jjjlkadjföjlkjar!
– Jag hör inte vad du säger men jag öppnar igen.
TYSTNAD.
Efter några minuter gav jag upp med en djup suck, jag fick tydligen gå ned? Men då stod paketet utanför ytterdörren. Uppenbart var budet inte läskunnigt (anställer de apor?), jag svor några ramsor, slet in kartongen i hallen och hämtade en kniv för att öppna den.
Kaffe överallt. Tre förpackningar var skadade.
Ringde Meds med en gång, kundtjänsten hade öppet i ytterligare några minuter:
– Det var tråkigt att höra.
– Ja, verkligen. När kan ni hämta skiten?
– Du vill inte behålla de paket som är hela?
– Nej, det blir bara trassligt, nu köper jag någon annanstans i stället.
– Okej, då beställer jag en retur. Du kan ställa paketet utanför dörren.
– Men herregud, glöm det. Jag behöver ju självklart en kopia av retursedeln, så att jag kan bevisa att ni fått tillbaka varorna, annars kan jag åka på ett betalningskrav. Jag förutsätter att ni skickar med en sådan, via budföretaget.
– Va?
– Vadå ”va”?
– Alltså…vi hämtar ju paketet med hjälp av det här företaget.
– Ja, det hoppas jag, inte minst för er skull eftersom jag inte kommer att betala för en skadad leverans. Men det är ju inte det jag säger, jag frågar dig vem som ger mig ett kvitto på att jag återlämnat varorna.
– Eh…alltså du kan ju se i spårningsappen att de hämtat varorna?
Jag kan inte hjälpa det, jag börjar skratta, det här är så fruktansvärt dumt.
– Förlåt att jag skrattar men du tror alltså på fullt allvar att det faktum att ett budföretag i en app skriver att de hämtat en retur utgör ett bevis på att ni fått tillbaka det jag annars blir betalningsskyldig för? Det är klart att man kunde tänka sig en beviskedja i en domstol där det till slut godtas men det är vanskligt och dessutom, skulle jag stå där och vänta på att appen uppdateras då innan jag ger budet paketet? Förstår du vad jag säger? Det är ni och jag som är avtalsparter här, inte jag och budföretaget, det är där den här juridiska klämman uppstår. Utan ett bevis skulle ju ni kunna hävda att ni till exempel fått tillbaka bara en del av varorna.
Nej, han förstår inte. Han är inte i närheten av att förstå och blir bara mer och mer förvirrad ju fler förklaringsvändor jag kör, den här lilla ”kontakt-med-kund”-mallen som de gav honom på den en dag långa ”introduktionsutbildningen” fungerar inte. Till slut tycker jag nästan synd om honom (mest för att han verkar så genuint stendum):
– Gör nu så här att du talar med någon chef och så mejlar ni mig i morgon om hur ni vill ge mig det här beviset. Missa inte det bara, för utan det kommer jag inte att vare sig överlämna paketet eller betala fakturan.
Vi lägger på, jag är helt matt av irritation men ringer ändå företaget som sköter Meds fakturering (ännu en ”medaktör”…) och har turen att hamna hos en person som faktiskt förstår dilemmat. Fakturan sätts på paus.
Efter en stund ringer jag också sonen och berättar hela den snurriga historien.
– Så i morgon ska Airmee komma och hämta. Ska bli intressant att få uppleva ännu ett mentalt magplask.
– Sa du Airmee?
– Japp, tyckte också att det hade varit enklare om de åtminstone använt samma företag för retur som för leverans.
– Grattis. Jag använde Airmee en gång – men aldrig mer. De sköt upp leveransen dag efter dag, först efter fyra dagar fick jag verkligen paketet. Jag tvingades sitta hemma och vänta i nästan en vecka!
Mediterade en stund för att kunna hantera baksidorna av det digitala samhället. Så mycket har blivit så otroligt mycket smidigare, när vi kan sätta in och ta ut pengar genom vår dator eller mobil, betala eller få betalt online, deklarera med ett enkelt knapptryck…you name it. Men annat har i stället totalhavererat, till exempel en så enkel sak som att på ett företag få tag i en ansvarig person som har i alla fall grundläggande kunskaper och en normal begåvning. Det billiga kaffet blev dyrt – för mig som fick lägga massor av tid på telefonsamtal (och det är säkert inte slut än) och för miljön, när budbilarna får köra fram och tillbaka som skottspolar.
God natt jord.