Så viktigt att i alla fall någon tidning lyfter barnets perspektiv i den här smutsiga historien. För det är ju precis som ETC skriver, det verkar helt ha tappats bort när människor är ”i chock” och debatten om hur Centerpartiet ska klara av ännu en kris stormar i morgonsoffor och fikarum. Vem bryr sig om en äcklig, gammal gubbe som tycker att det är okej att sitta och runka i kollektivtrafiken? Inte jag, i alla fall. Förhoppningsvis ingen annan heller.
Men den jag tänker mycket på är den pojke som fick sitt liv förstört av Gustav Hemming.
Visst finns det barn som går på vuxna, det handlar i regel om importpojkar som inte fått en ordentlig uppfostran därför att papporna varit frånvarande. Men det är de det, normala barn är rädda för vuxna. Normala barn vågar inte säga ifrån till vuxna utan tar deras skit och mår sedan dåligt själva; det är därför barn bland annat tror att det är deras fel när mamma och pappa ska skiljas. Barn kastar alltid skulden på sig själva.
Och jag kan inte sluta tänka på just det barn som råkade hamna mittemot Gustav Hemming på Roslagsbanan.
Här satt alltså en 13-årig kille precis intill en sjuk man som valde att ofreda honom sexuellt; på ett tåg där han borde ha varit skyddad, mitt i det offentliga rummet, tvingades han uppleva hur äcklet Gustav Hemming smekte sitt könsorgan utan en tanke på andra som tog skada. Inte förrän hans förövare gick av tåget gjorde han samma sak, det vet vi från övervakningsfilmerna, viket betyder att han i nästan tio minuter tvingades utstå Gustav Hemmings fruktansvärda övergrepp. Vad skulle han ha gjort? Rest sig upp och satt sig någon annanstans? Det vågade han garanterat inte.
Jag oroar mig för denna 13-åriga kille – vilken hjälp har han fått? Har han fått hjälp? Kommer han att behöva vittna under rättegången? Och hans föräldrar som trodde att han skulle kunna resa själv i Stockholm, vilka självanklagelser far genom deras huvuden?
Det går inte att vrida klockan tillbaka, det som hänt är oåterkalleligt och jag kan bara hoppas att man låser in Gustav Hemming i många, många år, han är ett hänsynslöst as som inte ska tillåtas vistas bland oss andra. Gustav Hemming är ett kriminellt svin som ska vara bakom galler, så att normala människor och skyddslösa barn kan resa tryggt.
På Spotify, där jag sitter och lyssnar på opera i hörlurar, kommer reklamen:
Hej, sitter du på tunnelbanan? Hur mår de runt omkring dig, är det någon som behöver hjälp? Ring trygghetscentralen om du känner dig otrygg, i kollektivtrafiken är du aldrig ensam.
Nä, men kanske 13 år gammal och med en pervers sexförbrytare som enda sällskap.
Jag kan inte sluta tänka på Gustav Hemmings offer.