Högt i tak är ju bra, både i diskussioner och i lägenheter. Men det är också livsfarligt! Vi minns Fru Vett & Etikett aka Magdalena Ribbing som skulle göra i ordning för en lunch i sitt hem och föll så illa att hon avled och själv vinglade jag till där jag stod på min lilla trappstege för att få tag i det jag tvingats ställa på översta hyllan i ett skåp. Det gick bra, jag har god balans och lyckades parera så att jag landade på fötterna men tusan vet vad som hänt om jag ramlat? Usch.
Min uppfinnargen har redan gått i gång, det här borde man kunna fixa genom skåp som kan sänkas och höjas med en fjärrkontroll? Tyvärr är nuvarande skåp synnerligen väggfasta (och dessutom fabriksnya) men en kvinna kan drömma och det gör jag nu – hur skulle det här lösas praktiskt samtidigt som det fick vara vackert? De översta hyllorna förs ut utanför de längre ned och sänks sedan? Eller? För det är ju jättebra med så mycket skåputrymme men det ska inte vara farligt?
Hur som helst låg jag sedan och funderade över om jag gjort något bra eller något dåligt nu när jag skaffat den här lägenheten i Sverige. Hur mycket kommer jag att utnyttja den? Men jag tyckte till slut att det inte fanns så mycket av ett val, som jag vet att jag skrev i bloggen var det en sak att låna sonens soffa någon gång, en helt annan att ockupera den veckovis, vissa gånger.
Vi får se och jag är i alla fall närmast klar med installationer av vitt skilda slag – tvättmaskinen går just nu i badrummet, diskmaskinen surrar i köket och själv softar jag i soffan. Med massor av meter till taket.
