Jag följer ju alltid med lite i Nyhetsmorgon på svenska TV4 och nu hade de en intressant intervju med en dansk kriminolog kring huruvida ”den danska modellen” skulle kunna vara ett vapen i kampen mot den mycket grova brottslighet, värst i Europa, som präglar Sverige.
Och han var bra och sa som det är, vilket inte minst jag har påpekat här många gånger, att strängare straff och ”hårdare tag” inte hjälper nämnvärt på sikt, det handlar mer om att inkapacitera. Det är ju av den här orsaken situationen i Sverige inte förbättras trots att häkten och fängelser är överfulla, för varje inlåsning står en ny förmåga beredd att skjuta, spränga, våldta, förnedringsråna….sånt som de invandrargrupper Sverige släppt in de senaste tjugo åren ägnar sig åt. Och det är också därför jag ständigt tjatar om att svaret är att massutvisa de grupper som beter sig så här, om att Sverige måste släppa individperspektivet och fokusera på hur brottsstatistiken ser ut för olika invandrargrupper, från olika länder.
Kriminologen, som för övrigt heter David Sausdal och jobbar i – Sverige! – fick också frågan varför svenska politiker i så fall talar så mycket om dessa ”hårdare tag” och svarade det som jag trodde var självklart för de flesta, det handlar om att försöka få det svenska folket att tro att man har situationen under kontroll när man i själva verket desperat famlar i blindo (eftersom man av oklar anledning inte väljer att kasta ut de som begår brott och inte är medborgare). Vem har inte hört tjafset om att ”knäcka gängen” och vem skrattar inte åt Kristersson och hans gäng som fick chansen att göra något åt Sveriges enorma problem men inte tar till de metoder som skulle vara effektiva utan ständigt står där och maler om ”längre straff” och så vidare.
Visitationszonerna, då, som jag ofta förespråkar? Här har något intressant redan, bara timmar efter intervjun, inträffat i de svenska nyhetssändningarna, där man nu påstår att David Sausdal ska ha gjort tummen ner för dem. Men så sa han inte. Han sa tvärtom att den polisnärvaro zonerna medför är bra och hjälper. Så var det med den saken och jag tycker att svenska journalister ska sluta slira på sanningen, oavsett om man gör det för att bekräfta en personlig uppfattning eller av andra orsaker.
Men det som skiljer Sverige och Danmark åt är ju att vi här i Danmark har bara en bråkdel så många invandrare från de länder, MENA, som innebär stora sociala problem, i Sverige såväl som här. Den danska polisen har alltså en helt annan arbetssituation än den svenska och kan faktiskt göra skillnad, i Sverige har polisen inte en chans att hinna med, fastän man sedan länge prioriterat bort att hjälpa den vanlige svensken som har fått sin cykel stulen, är störd av en ljudlig granne eller bara vill skaffa sig ett pass. Och den svenska polisen försöker ju säga det här hela tiden, även om man förstås både kan och ska granska deras organisation och sätt att arbeta: ”Vi klarar det inte, det är för stort.”. Så är det, för den stora skillnaden mellan Danmark och Sverige skrivs i siffror.